Note to self - sluta gnälla!

Igår klev jag på mitt tåg som vanligt sådär vid 07.20.
Överlycklig blev jag över att få en plats i den tysta vagnen.
Tanken är att den vagnen ska vara för dem som bara vill
småsova på väg till jobbet eller vart man nu ska hän.
Men så hände det något när konduktören kom in i vagnen.
En liten man i cykelhjälm satte igång dagens gnällkonsert.
Usch så hemskt det var att man inte kunde köpa pendelkort
inne på pressbyrån längre. Den nya biljettluckan de öppnat
hade alldeles fel öppettider, tog inte kort och dessutom kunde
de väl byggt den så att personalen kunde hålla lite koll på de
ungdomar som alltid satt i väntsalen och störde andra (läs liten man med cykelhjälm).

Det värsta av allt när mannens gnälliga stämma skar in i mitt
morgontrötta huvud var inte att min planerade tupplur i tysta
vagnen gick i stöpet
(även om det kändes som en förlust just då)
utan att jag insåg att jag är likadan.
Jag gnäller alldeles för mycket över dagens I-landsproblem.
Så nu ska jag försöka bli en lite bättre människa och uppskatta mer
än vad jag gnäller.

Vi får se hur det går. Svårt att bryta ovanor...