Ett livstecken...

Jodå, än lever Trollmor, men just nu är det kämpigt. Jag tror alla som har eller har haft småbarn vet vad jag menar när jag säger att  det är en jobbig period just nu. Mikro har haft stökiga nätter nu. Kanske tänder på frammarsch, kanske förkylning, kanske mardrömmar, kanske alltihop samtidigt eller om vartannat. Oavsett vad som gör att hon vaknar på nätterna så påverkar detta hela familjen. Trötta föräldrar är sällan en höjdare för stämningen i familjen. Men det går framåt och då kan det gå över. Bara att hålla ut och invänta bättre tider med andra ord ;)

Premiär och 7-årsdag

Igår hade vi premiär på årets föreställning med amatörteaterföreningen. Jag och Lilltroll är med på scen. Lilltroll fyllde dessutom 7 år igår så hon fick skönsång både en och två gånger under kvällen och många gratulationer. Mer om premiären hittar du här.

Idag var det kalas som gällde. Troll ville ha hästtema så alla barn fick tillverka varsin käpphäst och sedan springa och hoppa en bana i trädgården. Skönt att både gårdagen och dagen bjöd på fint väder. Imorgon är det dags för jobb igen. Och på tisdag går nästa föreställning av stapeln. Mycket på G. Mycket skoj!

Så fort går tiden...

Jag jobbade ju bara en månad innan semestern tog vid. Underbara veckor har det varit. Vi har farit och flängt och ändå inte hunnit med allt vi ville göra men vi har inte stressat utan haft det avkopplande och roligt. Barnen har visat sig oslagbara när det gäller att göra nöjesparker. Lyssnar på vad vi säger, vågar göra lite saker utan oss och ännu mer med oss. Ja, det har varit fantastiskt. 

De senaste nätterna (vågar knappt säga detta högt) har t.o.m Mikro börjat sova gott mestadels och i princip helt slutat nattamma helt utan att jag behövt göra något alls. Så skönt det är när man känner att man orkar vänta ut barnens naturliga avslut, med en sådan sak.

Igår var det 9 år sedan jag och Trollfar förlovade oss. 9 år!!! Det är ju inte klokt. Jag fattar inte att det kan ha gått så lång tid. Idag lämnade jag och Mini in ett litet dv-band på en fotoaffär i stan för att få det överfört till dvd. Vi har aldrig sett innehållet på bandet. Det är filmat för snart 8 år sedan...vår vigsel! Så spännande det ska bli att få se det. Men vi får ge oss till tåls ca en månad. (Har vi väntat nästan 8 år känns en månad mer eller mindre som en piss i mississippi.)

Här hemma är allt kaos för tillfället. Verandan är full av krukväxter, Lilltrolls rum fullt av papperskassar med böcker, vårt sovrum belamrat med två stora (för tillfället tomma) bokhyllor o.s.v. Anledningen är att vi ska ägna majoriteten av min lediga tid nästa vecka (när jag börjat jobba igen) till att få upp en vägg i vårt vardagsrum. Detta för att skapa ett nytt rum åt Lilltroll. Sedan ska Mini få flytta in i Lilltrolls gamla rum och Mikro ska få röja i Minis nuvarande rum. En rätt rejäl omgång tetris med andra ord. Vart vi ska placera våra stationära datorer är fortfarande ett mysterium. Kanske blir vi tvungna att låta dem få en plats i vårt sovrum...

Ja, som ni förstår så är det mycket på gång för familjen troll just nu, men livet är underbart!

På väg ut ur bebisbubblan...

Ja, nu är det inte mycket kvar av min tredje, och med all sannolikhet sista, långa föräldraledighet. På måndag börjar jag jobba igen. Det känns jobbigt att lämna bebisbubblan. Kanske just för att det är sista gången. Nu får jag aldrig mer en lång sammanhängande ledighet tillsammans med mina underbara trollungar om jag inte vinner på lotto (och med tanke på att jag aldrig spelar på lotto så är den chansen lika med noll). 

Men samtidigt är det roligt och lite spännande att komma tillbaka till jobbet. Att få lite mer vuxenkontakt och att utvidga sin vardag till att handla om mer än barn och hus. Dessutom är det ju självklart att Trollfar också ska få sin tid som föräldraledig och eftersom jag inte har en heltidstjänst så får vi ju mer tid tillsammans som familj nu. 

Det är lite som i en av mina favoritfilmer, "Elling".

"Allt går över...eller, för att säga det på ett annat sätt, allt går över i något annat."

I Augusti...

Det där teaterprojektet som jag nämnde sist i föregående inlägg, det kan ni få reda på mer om här. En trailer som sammanfattar pjäsen Glasriddarna och samtidigt presenterar den fortsättning som vi ska framföra i sommar...

Bebislivet

En del av mig hade liksom stängt av tanken på att det där bebislivet skulle återvända en tredje gång. Nu har det gjort det och jag märker att det, i sin tur, har stängt ner min blogg fullständigt. Med första barnet var bloggen en skön vän. Då fans det fortfarande tillfällen att sätta sig ner och lust att dela med sig av allt det nya. Med andra barnet så gick det trögare. Dagarna var mera i full fart och alla dagar innebar inte något som kändes världsomvälvande (då pratar vi alltså "min värld").

Nu då? Tredje barnet. Jag är i en bubbla och samtidigt jobbar hjärnan lika mycket som när jag varit en arbetande småbarnsförälder. Dessutom verkar det som att vår friska fina höst har avlösts av en riktig sjukvinter. Magsjukan har vi tagit ett varv runt familjen och nu är vi inne på tokförkylning med hosta och snuva. Mikro börjar verka piggare men jag är på väg in i dimman. Jag försöker intala mig själv att nu handlar det om att ta sig hjälpligt framåt och jaga den där dagen när alla är friska och vi har fått lite vettig sömn. Just nu känns den som en utopi men jag vet att den kommer.

Och visst finns det nya saker, även denna gång. Bara det att vi har fått en övervägande lugn, harmonisk och glad bebis, till synes utan allergier är ju en ny erfarenhet. En bebis som har två krav när hon vaknar på natten (om hon inte är hungrig) nappen och ugglan (på hennes högersida måste han finnas, den där ugglan). Får hon dessa två somnar hon nöjt om.

Som kompensation för att jag inte varit alltför flitig med att skriva här så kommer här lite bilder. Så den som undrar vet hur vi ser ut nuförtiden. 

 

En sak till...
Denna Trollmor är för tillfället engagerad i ett teaterprojekt, vilket ger mig otroligt mycket. En stor roll istället för flera små och möjligheten att "gröta ner sig" i en karaktär. I Augusti ska det framföras.

Dagens poddtips.

Jag har verkligen fastnat för en podd med Henrik Johnsson och Mark Levengood. Den heter "Men Herre Gud!" och handlar om tro. Fantastiskt härliga samtal och avsnitten känns korta trots att de är 50 min långa.
I avsnittet jag lyssnade på idag dök det upp ett så underbart citat att jag var tvungen att skriva ner det.


"Ibland är man öppen och mottaglig och då kan Gud infinna sig i mässan, men han kan lika gärna infinna sig på ICA."
-Mark Levengood