Bilder....underbara, roliga hobby!

Jag kommer ofta på mig själv med att referera till saker som Göran Segeholm sagt när han gästat fotoklubben. "Göran Segeholm sa något om bildtänkande som var så bra..." "Ja, det där med att få och ge kritik på bilder, det pratade Göran Segeholm så bra om.." Jag låter som en 80-talsreklam med en speakerröst som upprepar varumärkets namn in absurdum.
Inser mer och mer att jag fått någon sorts fotografisk idol...men inte så mycket för bilderna han tagit utan mer för tänket han har kring bilder, fotograferande och bildkritik. Nu har Göran skrivit en bok som heter konsten att ta vinnande bilder och undertecknad hintar genast åt maken ett diskret VILL HA I JUKLAPP!!! =)
Idag läste jag så vad Terje Hellesö skriver om Segeholms nya bok och julafton känns evighetslååångt bort, trots att det är mindre än en månad kvar.
Jag gillar Terjes naturbilder också nämligen så hans ord väger tungt i min lilla (amatör)fotografiska värld.

Dagens bild

Matte...

Maken sitter bredivd och räknar på alla tänkbara scenarion för föräldraledighet. Vi har ju det lilla problemet att jag inte har en fast anställning. För att göra en lång historia kort så är det ekonomiskt sett en dålig affär att maken är pappaledig.
Nu har vi aldrig varit speciellt intresserade av pengar i sig utan mera av livskvalité så räknandet går ut på hur vi gör makens och min föräldraledighet till en så bra affär som möjligt.

Vår första tanke var att dela föräldradagarna rakt av. Men om ekonomin ska gå ihop måste maken ta flera föräldradagar per vecka vilket skulle innebära att han är hemma kortare tid än jag. Det kändes inte bra så vi räknar nu istället med att få vara hemma med lilltroll ungefär lika lång tid var.

Statistiskt sett ser vi alltså ut att bli en banbrytande familj då maken troligtvis kommer att ta ut fler föräldradagar än jag...

Dagens bild - Tora på besök hos Meja (och hennes föräldrar)

Äntligen över!

Idag bar det av till BVC med lilltroll för att mäta, väga och (mammas fasa) vaccinera. De två första momenten var snabbt avklarade och så var det dags för sprutor. Två vaccinationssprutor skulle lilltroll få uthärda men för att minimera eländet så fick hon båda samtidigt, en i varje ben. Laguppställningen blev som följer. Intet ont anande lilltroll på skötbord. En BVC-sköterska vid varje ben. Mamma till lilltrolls höger inom synhåll.

Ena sköterskan räknade in 1 2 3. Stick....ingen reaktion från lilltroll. Jag hann precis tänka "hon kanske inte ens tycker det gör ont" innan ett pipande skrik av smärta skar in i mammahjärtat och lilltrolls ansikte färgades rött. Andas! Andas! tänkte jag och när lilltroll drog in mer luft i sina små lungor släppte hennes mor ut den hon hade i sina.

Allt var över på sekunder och de snabba BVC-sköterskorna hade plåstrat om lilltroll innan jag hunnit blinka och sedan sa de till mig. Nu kan du trösta. Jag skopade upp mitt älskade lilltroll i famnen. Såja, såja,sa jag och höll henne tätt intill mig, som för att skydda henne från hela världen med alla hemska saker som krig, svält och vaccinationssprutor.

Ibland när lilltroll varit ledsen har jag varit rädd för att hon ska ha ont någonstans och att jag inte ska förstå det. Jag oroar mig inte för det längre. Det skriket jag hörde idag liknade inget lilltroll tidigare fått fram ur kroppen. Det var ett helt annat skrik. Smärtskriket kommer jag att känna igen på nolltid.

En speldosa som lilltrolls BVC-sköterska hade på sin vägg blev en tröst och efter en liten stund så avtog smärtskriket och lilltroll satt i mitt knä, fick fram ett litet leende mot BVC-sköterskan (hon är en väldigt förlåtande liten tjej vårt lilltroll) och det enda som vittnade om hennes olycka var två stora tårar som stannat kvar på de runda kinderna.

På vägen hem somnade hon och hon sover än. Det gick t.o.m. att klä av henne overallen och bära in henne till spjälsängen utan att hon vaknade. Det har aldrig hänt innan. Det kunde hända att barnen blev trötta och/eller gnälliga eller att de fick ont vid "sticken" sa de på BVC. Antar att lilltroll är ganska medtagen av det hela. Men vi har klarat av det, lilltroll och jag. Nu är det flera månader tills vi måste göra om det igen...

Myyyyys!

Maken hade ledig fredag och oj, så härligt familjen haft det. Så underbart att få vara tillsammans. Nu börjar söndagen lida mot sitt slut och maken nattar dottern. Själv har jag tagit en dusch och mår som en prinsessa. En trött prinsessa men ändå.. =)

Lite fasar jag dock för morgondagen. Tora ska på 3-månaderskontroll och det innebär vaccinering. Usch vad jag tycker synd om lilltroll redan nu. Hoppas, hoppas att det går bra och snabbt så att hon bara blir lite ledsen. Vet inte om jag klarar att titta när de sticker... :(

Men det ska bli spännande att se vad hon väger och hur lång hon blivit. Uppdatering följer troligtvis i morgon.

ÅÅÅÅååååååhhhh!

Vad jag ville komma fram till var att Johan Palm...han e sämst!
Sveriges svar på american idols Sanjaya. Varför har vi inte ens en Simon C i Sveriges version???

Tack och go natt!

Om livets goda och lite annat...

Ledig fredag för maken idag så hela familjen umgås och myser. I förmiddags tog min underbare och förstående make med sig dottern och handlade allt det där som vi verkligen behöver, men som jag inte orkat släpa i vagnen ;-)
Jag kunde alltså sitta i sängen, dricka kaffe, äta rostat bröd och läsa ut boken jag lånat av svärmor som var kanonbra!!! Vilken underbar liten egenstund! Efter det så är man lite gladare och piggare och en lite roligare mamma =) HÄRLIGT!

Nu sitter lilltroll och sover hos pappa till tonerna av Steely Dan. Hon gillar vissa låtar bättre än andra. Vi misstänker att hon hörde dem i magen. Ikväll hoppas mamma att få se lite av idol men man vet aldrig vad lilltroll tycker. Jag erkänner, jag har fastnat i idolträsket...och tagit maken med mig ;) Vi håller numera koll på vilket tema som är på g och vilka låtar som ska sjungas och sitter och kommenterar. "Oh, det där kan bli bra. Anna sjunger en Cher-låt....".

För övrigt anser vi att Johan borde ha åkt ut för länge sedan.

Banaaan

Sitter och tittar längtansfullt mot bananen jag tog fram för ca 20 min sedan i syfte att äta upp densamma. Men det jag bestämmer kan snabbt omförhandlas för blir lilltrollet hungrigt så går hon före. Och eftersom lilltrollet även bajsat ner ammningskudden så är ena handen ohjälpligt låst och att skala banan med en hand är en konst jag inte lärt mig än.

Men internet kan man manövrera med en hand, även om det tar längre tid, och jag har numera fastnat lite i Korvasbloggen. Kul läsning när man själv har en bebis, att få lite pappa-perspektiv på föräldraskapet och gång på gång konstatera att det finns fler likheter än olikheter mellan mammor och pappor.

Familjen på shoppingtur...

I lördags tyckte mor och far i huset att det var dags att de fick köpa kläder till sin dotter även om det inte behövdes. Det blev en klänning, en kofta och strumpbyxor i juligaste rött...

Tora tog det hela med ro och myste i bärselen hos pappa som ni ser på dagens bild.

En liten kompis...

Toras mysiga kompis är en sköldpadda En present från "moster Em" och "morbror S".
Ikväll på fars dag ska pappa natta Tora. Han ropar till mig att hämta sköldpaddan. På väg till sovrummet drar jag i halsen på den och den börjar spela "blinka lilla...". Tora hör och börjar jollra. När sköldpaddan kommer ner i spjälsängen kommer ett leende från Tora. Vissa leksaker märker man att tjejen gillar. Men nu är hon lite arg och verkar inte vilja somna alls. Vi får se hur det går...

Det var så länge sedan det kom en bild...

...så här är en.

Min familj är oersättlig!

Fastnade i en diskussionstråd på detta härliga internet på temat - Är du fru eller mamma i första hand?

Min första tanke var: Måste man välja? Är jag inte både fru och mamma (och för den delen individ) i lika stora doser? Sedan urartade diskussionen till att de flesta där inne tyckte att om de var tvugna att välja mellan sin man/sambo och sitt/sina barn så valde de självklart barnen. Ingen trodde ens på mig då jag sa att jag omöjligt skulle kunna välja. "Tänk bara hur mycket värre det skulle vara om ditt barn skulle dö än om din man skulle dö". För mig är dessa scenarion lika enorma katastrofer! Hur kan man tycka att det ena skulle vara värre än det andra?
Argumenten var att "man träffar ju en ny man sedan när man kan gå vidare"...som om min man vore utbytbar och jag skulle hitta någon annan om han dog och gå vidare som om ingenting hade hänt.

Om det värsta hände och någon av dessa viktigaste personer i mitt liv skulle dö så skulle jag alltid sakna den personen, undra hur livet hade varit om han/hon varit kvar. Tänka att det här hade han/hon gillat o.s.v. Saknaden av det liv jag kunde ha haft skulle följa med mig varje dag. Jag kanske skulle träffa en annan man om min make dog. Jag kanske skulle få fler barn om min dotter dog. Men ingen av dem är utbytbar. Ingen annan människa skulle kunna fylla tomrummet efter någon av dem. Är jag konstig som tänker så?

Jag hade nog nästan blivit ledsen om min mamma eller pappa sagt att självklart skulle de välja mig och mina bröder över sin man/fru, men kanske tycker de också att det är så. Lika bra att inte fråga...och mamma, när du läst detta så vet du i alla fall vad du ska svara ;-)

Ännu en dag...

...i barnfamiljens liv. Nu (20.45) har vi lyckats natta lilltrollet men det är ingen garanti för att hon ska tycka att hon somnat för natten. Hoppas dock att det kan få vara så. Vi har iaf bestämt oss för att försöka lägga henne i säng med pyjamas på vid 19-20 sådär. Precis under skrivande stund började trollet att gny igen. Denna gång var det hennes fars tur att gå in och försöka lugna och få henne att slumra in igen.

Idag var jag hyfsat pigg och fin fram till ca kl 15. Då gick denna mamma in i väggen och blev jättetrött. Ungefär i samma veva började dottern bli förkylningsgnällig, småtrött och ville bara vara i famnen. Ingen toppkombo direkt. Pappa i familjen kom hem som en räddande ängel vid 18 och lekte lite med dottern och lagade mat medan jag hängde tvätt. Så blev det värsta undanröjt idag också.

Vi har filmat en del den senaste tiden så idag blir det ingen bild.

Lilltrollet som sov...

Klockan är kvart över åtta på aftonen och vår dotter ligger i sin säng och sover (!). Vi vågar absolut inte ropa hej men ser ändå detta som ett framsteg. I natt sov Tora dessutom exemplariskt. från ca 22.30 tills klockan var nästan 06.

Håll alla tummar och tår för att detta ska hålla i sig =)

Dagens bild - mera magläge