Långsamt infinner sig något slags vardag, men lika snabbt kan den ställas på ända igen. Allt kan vara frid och fröjd för vår lilla familj och så helt plötsligt så är Tora ledsen och vi vet inte riktigt varför. Oftast räknar vi ut det såklart och ibland slutar gråten utan att vi fattat.
Det är inte alltid så lätt att vara förälder, har jag fått lära mig. Inte heller är det lätt att våga sig på några "utsvävningar" utanför hemmets trygga vrå. I morgon ska vi dock försöka hälsa på på mitt jobb, Tora och jag. Vi får se hur det går...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

1 kommentar:
Lycka till ;-)
Skicka en kommentar