måndag, oktober 13, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
- Andelieb
- Jag är en av alla dom som tycker en massa och tycker om att skriva. Jag är också en av alla dessa småbarnsföräldrar som inte kan hålla tyst om vilka underbara ungar jag har. Jag trivs hemma med familjen, på jobbet, på amatörteaterföreningen och i kyrkan. Jag sjunger i duschen, lyssnar ofta på Winnerbäck, Bo Kaspers och Tomas Andersson Wij och älskar choklad. Jag är som många andra och ändå helt unik. Jag är MÄNNISKA. Välkommen till min blogg!
Nytt på bloggen!
21/11
Nu har jag försökt få fram små käcka rutor under varje inlägg där man kan kryssa i en "allmän åsikt" om inlägget i fråga. Ville ha 4 olika rutor men min bloglayout verkar inte kompatibel med det så det får bli 3 tills jag lärt mig fiffla med html-kodningen. (läs aldrig eller eventuellt om jag lyckas charma någon med kunskap på ämnet). Jag vet att det bara är positiva alternativ. Har man inget bra att säga får man vara tyst, eller göra sig mödan att komentera.
Nu har jag försökt få fram små käcka rutor under varje inlägg där man kan kryssa i en "allmän åsikt" om inlägget i fråga. Ville ha 4 olika rutor men min bloglayout verkar inte kompatibel med det så det får bli 3 tills jag lärt mig fiffla med html-kodningen. (läs aldrig eller eventuellt om jag lyckas charma någon med kunskap på ämnet). Jag vet att det bara är positiva alternativ. Har man inget bra att säga får man vara tyst, eller göra sig mödan att komentera.
5 kommentarer:
Jag vet att jag har sagt det förut men, vilket hår hon har! Även om det verkar som att det första bebisåret är på väg bort.
Ja, inte är det HON som behöver gå till frisören..
Bra förresten när pappa får testa att tillfredställa basbehoven också och inte bara va rolig eller nå´t sånt..:-)då känner man sig så nyttig och värdefull och det kan ju en pappa också behöva! En slags reflexiv behovstillfredställelse skulle man kanske kunna säga. Och snacka om win-win-situation om du också kan få slå dig lös ett slag när andan faller på..eller om DITT behov av att få ha din kropp ifred en stund pockar på..
..men tyckte hon om det förresten? Att få mat i flaskan alltså?
Ha det gott sköningar!
Försöksflaska nummer ett var en drunkningsolycka som bara väntade att hända. Kom för mycket alldeles för fort och hon hostade upp i stort sett all mjölk hon fick ner.
Försöksflaska nummer två (inköpt på apoteket) med variable mjölkrinningshastighet fungerade bättre. Bara att ställa in den på minimalt flöde (fast det blev som en virvel i den hur eller hur när dottern började äta ordentligt).
Vi hyser stora förhoppningar om att mor i huset lugnt och stilla ska kunna avnjuta Jesus Christ Superstar senare i höst (vinter?) i trygg förvissning om att hennes dotter inte behöver svälta.
Tack för rapport! Allt är sådär härligt manligt beskrivet så man förstår precis i detalj....hur tekniken fungerade (vilket jag nu har lärt mig oftast överensstämmer med hur väl även omsorgen fungerar). Skönt att vi kan komplettera varandra - Fram för mer "Man-power"!!
Ha ha, för att lägga till lite moderligt perspektiv så verkade både far och dotter nöjda när de väl hittat en fungerande flaksa/teknik.
Dock kan jag tänka att dottern saknade att kunna småsnutta lite bara för att. Det är ju inte helt lätt med en flaska. Hon ville äta hos sin ömma moder ganska tätt inpå (jämfört med hur det brukar vara alltså) trots att hon inte ätit upp all mjölk i flaskan. Men det tror jag är lite vanesak för hennes del också.
Skicka en kommentar