måndag, september 27, 2010

Trollmors kvällsfunderingar...

Klockan är över fem när jag öppnar dörren till vårt hus. Det första jag hör innan jag ens stängt den efter mig är Lilltrolls glada röst:
"Mamma!"
Sedan blir det tyst. Troll nöjer sig med att glatt och uppskattande konstatera att jag är hemma, att familjen är komplett och allt är i balans. Men att lämna Mamma Mu-filmen finns inte på kartan.

Vi lagar mat. Trollfar och jag. Troll springer runt benen på oss och försöker med alla medel blidka någon av oss till att ge henne saft. Hon lyckas inte. Hon klättrar på mig och jag försöker puffa undan tröttheten efter en arbetsdag och låta henne hållas, men "gravidkroppen" protesterar och jag blir alldeles andfådd. Så jag är tvungen att använda den förhatliga frasen "mamma orkar inte". Troll blir missnöjd. Beklagar sig hos sin pappa men får inget stöd så hon byter fokus och vill klättra på honom istället.

Vi äter i soffan idag, framför bolibompa. Troll är busig och benen fulla av sprattel. Tiden går alldeles för fort och snart är det dags för tandborstning, nattlinne och nattning.

Idag är jag tacksam för Trolls kvällsmammighet. Jag vill verkligen läsa saga, be aftonbön och sjunga trollmors vaggsång för henne. Sedan ligger vi bredvid varandra i Lilltrolls säng och Troll tar min hand och lägger den "runt sig". Jag håller om henne, känner hennes värme, borrar in näsan i hennes rygg.

Hon somnar...men jag ligger kvar en liten stund till och undrar om jag någonsin kommer att hitta en balans mellan arbete och föräldraskap som känns bra. En arbetslös Trollmor var hopplös att ha som mamma. En arbetande Trollmor är mycket mer närvarande, mycket mer i nuet men nuet tar slut alldeles för fort.

Jag lyssnar på Lilltrolls andetag och hennes snuttande på nappen och tänker att oavsett hur min arbetssituation ser ut så är jag medveten om att jag är mamma till världens finaste lilla Troll. Att just det "nu" jag är i, när jag ligger bredvid henne, är en bit av livet som är alldeles, alldeles underbar. Tänk att jag får uppleva det! Livet är allt riktigt bra ibland.

1 kommentar:

Vonkis sa...

Vad mysigt det låter med ert kvällsmys.