I natt skulle jag vara lite hurtig (trots att jag precis avslutat en delad tur på jobbet) och ta hand om Lilltroll så maken fick sova. Hon brukar för det mesta sova bra så det är inte så farligt mycket spring, men i natt tyckte trollet att det kunde vara trevligt med ett vakenpass som inleddes runt halv 3.
När klockan var ungefär halv fem tror jag, så slockande jag på sängen vi ställt intill Lilltrolls spjälsäng. Det sista jag minns är att jag hörde trollet stå vid huvudänden på spjälsängen och förmodligen tittade hon ner på den dödströtta mamma som var mer sovande än vaken. Troligtvis somnade även Lilltroll om en stund men redan klockan 07.00 väcktes jag av att hon dunkade sin nalle i skallen på mig och när jag yrvaket tittade upp möttes jag av tidernas leende - dagen hade börjat...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Lillan ska sova och vaja och snäll, annas kan de hända att lillan får smisk, lillan ska inte skika sådä lillan ska vara så glaaad... mamma ? Titta så bra skrållan kan sjunga vaggvisor ..Malin hade somnat:-)
Vi lyssnar på Saltkråkan miljoner gånger/dag nu och associationen var given:-)
Du är iaf en hjälte!
Skicka en kommentar