Tur

Det var länge sedan jag skrev på bloggen. Det beror på att jag haft mycket i skallen. Många orosmoln. Jobb, ekonomi, antaganden. Måsten kontra viljan o.s.v. Hjärnan går in i någon sorts hyperdrive och kan inte stanna.
Ovanpå detta har Mini blivit dunderförkyld och hostat/skrikit sig igenom kvällar och nätter. Dyngtrötta föräldrar och gnälliga barn har varit signumet för familjen ett tag.

Vi har haft otur ett tag helt enkelt, men samtidigt så kan Trollfar och jag titta på varandra och säga som vi brukar. "Vi har haft tur med det som är viktigast." Vi har hittat varandra. Och vi har två alldeles underbara (om än periodvis viljestarka, högljudda och trotsiga)trollungar. Kan man begära mer av livet...egentligen?