Jag hade min deppiga dag igår så nu får det vara bra.
Andelieb är tillbaka i matchen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Tänk att ibland nehöver man bara få ut det deppiga
så blir det genast bättre.
Platsbanken strejkar för mig och jag hittar inget på
jobbsafari men jag tänker inte låta något slå ner mig.
Har stora planer på att stilla min teaterabstinens men
om man har slutat gymnasiet tycks Nybro tycka att
man är färdig med teater. ALDRIG! Inte Andelieb inte.
I Kalmar finns en kurs för amatörskådisar som vill utvecklas.
Den börjar i Februari och kostar massa pengar (vilket för
en arbetslös stackare kan översättas till 3300 kr) MEN
däremellan kommer julafton och då kan man önska sig
pengar till det, så kanske, kanske ändå.
Jag blir glad bara av att tänka på det. Även om jag har jobb då
(vilket jag innerligen hoppas men inte vågar räkna med) så kommer jag vilja gå den kursen. Men det känns lite ambitiöst och det är läskigt också.
Ändå skvallrar magkänslan om att det här är det jag verkligen är tokig i att göra. Hur mycket jag än gör annat kul
så kommer teaterabstinensen alltid tillbaka.
Någon teater som behöver förstärkning?
Skriv en kommentar så kommer jag som ett skott ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ibland kan man må lite bra av att få ta en deppardag (låter nästan som dopparedan...) Bara den dagen inte blir för många dagar. Sedan tar man sig i kragen och kan se mer positivt på hela situationen. Nu är det ju dessutom bara att vänta på att Hipp Hipp ska höra av sig till dig (Jag är komis med henne, hon som Kajan satte elde på, bara väntar på att få säga så)!
Sedan verkar det som att hela situationen med R och J engagerar. Nu har Mia skickat ett mail till dem också! Hon har skickat det hon skrev som kommentar under "Tack". Det skulle vara så roligt att se hur de reagerar när de läser det...
Skicka en kommentar