Jodå, vi lever...

Jag har varit dålig på att uppdatera bloggen på sistone. I vanlig ordning beror det på sömnbristen och dess konsekvenser. Hela livet har liksom segat till lite. Tar jag några krafttag så gäller de i första hand familjen och handlar om att fixa någon rolig sysselsättning, något som behöver göras här hemma eller kanske lite fredagsmys.

Men det händer ju ändå saker hos trollfamiljen, tro inget annat ;) Jag har bara inte haft energi kvar till att skriva om det.

Höstbestyren i trädgården är i full gång. I fredags var jag och Lilltroll ute och räfsade löv. Ett evighetsjobb under vårt japanska körsbärsträd. Inte går det snabbare när Lilltroll hjälper till, men det är bra mycket roligare. Färdiga blev vi alltså inte men vi får väl ta med Trollfar ut en sväng senare idag och fortsätta lite till. Det är när man räfsar löven under det där trädet som man måste ta fram bilder från Maj och påminna sig om att det är så sagolikt vackert när det blommar så det är värt allt räfsande...



Lilltroll har även hjälpt Trollfar byta till vinterdäck på bilen. (Gissa om jag blev glad när de tog på sig den uppgiften. Jag brukar få bli riktigt arg innan jag lyckas lossa muttrarna.) Trollets uppgift var att hålla koll på muttrarna vilket hon, enligt Trollfar, gjorde med beröm.

Det blev ett besök på kyrkogården igår också. Vi brukar göra det varje år på allhelgona. Då har vi med oss gravljus som vi tänder ett vid varje grav tillhörande anhörig eller vän. Jag, som har flera "gravar på annan ort", brukar sätta ett ljus i minneslunden också. Det känns bra, högtidligt och fint att symboliskt visa på att våra nära och kära som inte finns kvar hos oss finns kvar i minnet. Jag hoppas att även Trollen, när de blir lite större, kommer att känna att det är en fin tradition.

Nu tror jag det är dags att lämna datorn för en stund och försöka få till ett mellis till Lilltroll. Mini och Trollfar sover och det gör de rätt i ;-)